Läslistan från november är kort. Delvis beror det på att jag varierat lite i språk, och det går långsammare ju mer språkövning det är inbyggt i läsningen. Delvis beror det på att jag har ett par påbörjade böcker som troligen kommer avslutas de närmaste dagarna. Och delvis på att livet har varit allmänt jäktigt, men jag har ändå försökt upprätthålla skrivande, som då fått inkräkta lite på tid att läsa. Så här blev det i alla fall.

M Kundera: Varats olidliga lätthet
J Sfar: Comment tu parles de ton père
R Kapuścinski: Dlaczego zginął Karl von Spreti
G von Rezzori: En antisemits memoarer

Kundera läste jag om för bokcirkeln, och det mötet har jag skrivit om här. Sfar, för mig mest känd som serietecknare, har skrivit en charmerande essä-roman-självbiografi om sorgen efter sin fars död. Kapuścinski är förstås alltid Kapuścinski, så även i detta sjuttiotalsreportage om en kidnappning i Guatemala.

Rezzori vill jag göra lite extra reklam för. Det här var en bok som jag plockade på mig på bokrea för något år sedan, och nu när jag kom att läsa den blev jag alldeles betagen av den. Fem berättelser får tillsammans bilda att dokument över en europeisk generation, en som fötts upp på fördomar och försökt förhålla sig till dem samtidigt som världen gång på gång förändrats inför deras ögon. Boken skall vara självbiografisk, men det spelar egentligen ingen roll. Berättarjaget är inte särdeles sympatisk, men mycket mänsklig, och att följa hans utveckling är fascinerande.