Det finns gott om människor som drömmer om att skriva en bok. Ingenting ont i det, det är en dagdröm så god som någon. Däremot blir det rätt märkligt när man därför tror att en sådan dagdröm på något sätt är, eller i alla fall nästan är, detsamma som att faktiskt skriva.

Av någon anledning har det blivit en spridd myt att vem som helst kan skriva en bok, det är bara att sätta igång.

Nej, det är inte så att alla kan skriva. Inte i någon annan bemärkelse än att alla som har två ben kan springa ett marathonlopp. De flesta kan träna sig till att klara det, men att bara stiga upp ur soffan, dra på sig skorna och sätta igång kommer inte att föra någon i mål. Inte utan ordentlig träning.

Träning är just träning. Ytterst få människor väntar sig medaljer för sitt första löppass. Ändå verkar det finnas en hel del som tror att deras första skrivövningar skall publiceras och anses för mästerverk. Det är märkligt.

Låt de första övningarna vara just övningar. Hitta platser och personer som ger kritik, inte beröm utan just kritik som pekar ut textens svagheter. Fortsätt sedan skriva. Då kanske det blir en bok.

Hur man sedan säljer boken när det väl blivit en bok, det är ytterligare en annan historia.