Ibland bryter man mönstret en smula. Här på syrlig.se är det mestadels kortnoveller som gäller, förutom den här bloggen. Idag har jag dock lagt upp en längre novell, en som står för sig själv men också anknyter till min novellsamling från 2017. Den nya novellen fick en egen sida här. Jag hoppas att den lockar till läsning.
Författaren till Träna ditt minne, Jenny Åkerman, är även verksam som föreläsare, bland annat om just minne. Om man har hört någon av hennes föresläningar, kommer den här boken troligen påminna mycket om den upplevelsen. Den håller tempot, den gör ett trevligt intryck, och man kan helt säkert räkna med att få sig en dos god underhållning.
Informationsinnehållet spretar något. Huvudnumret, eller snarare de fyra huvudnumren, är praktiska metoder på fyra olika områden, som alla på ett eller annat sätt skall hänga ihop med minne. Det är snabbläsning, minnesträning, mindmapping och presentationsteknik. Inom varje område presenteras ett antal tekniker / metoder, som antas kunna hjälpa läsaren att utveckla sin hjärna inom just det området.
Dessutom finns några inledande kapitel. De innehåller väldigt översiktliga kortpresentationer om hjärnan, minnet, särskild begåvning och en del annat. Här och var kan förklaringarna vara på gränsen till urvattnade, men det är antagligen de förenklingar som behövs att få in alla dessa ämnen på det utrymme de får. Det är mycket som skall få plats. Spretigt, som sagt, men den läsare som söker en röd tråd kan ändå hitta den i form av att i princip allt kopplas till just minne.
De specifika teknikerna beskrivs så att det skall vara lätt att lära sig dem, med tydliga exempel och många roliga formuleringar. Sedan gäller det förstås att öva. Meningen är uppenbart att locka läsaren att använda boken som en receptsamling, och det är troligen också som sådan den fungerar bäst. Var och en får plocka ut de delar man vill använda sig av. Om man vill träna sin hjärna, och inte redan är djupare påläst kring möjliga sätt att göra det, finns här gott om intressanta saker att pröva på.
Träna ditt minne kan bland annat kan köpas från CDON, Bokus eller Adlibris.
”Ny novell varje fredag”, som det står här på siten, har inte varit sant den senaste månaden. Det fanns för mycket annat att göra. Däribland en del skrivande, vilket förvisso är trevligt. Nu går i alla fall repriserna igång igen, så att man får se en ny kortnovell här imorgon fredag.
Så småningom skall det bli nyskrivna kortisar igen också, är det tänkt, men än så länge pågår reprisrundan. Det finns ändå drygt 140 stycken att ta av.
Läslistan från augusti:
S Haffner: En tysk mans historia
L Slater: Opening Skinner’s Box
Wilson & Herring: Ms Marvel – Teenage Wasteland
J-B Pouy: Spinoza encule Hegel
Ch Brookmyre: Places in the Darkness
J Åkerman: Träna ditt minne
S Schweblin: Räddningsavstånd
L Wilderäng: Höstregn
Recensioner är på gång för Åkerman och Wilderäng. I övrigt vill jag särskilt framhäva Haffner. Det är berättelsen om en tysk som såg nazismen växa fram från 1920-talet och framåt, och sedan i exil i England gav en mycket nykter beskrivning av den tyska närhistorien. Helt enkelt en bok som alla borde läsa.
Redan före den nyss beskrivna bokcirkeln om Vedersakarens död, hade jag skrivit det som blev min senaste bokrekommendation i Mensa Sveriges föreningstidning. Den ser ut så här:
Ur bokhyllan: Vedersakarens död (Der Tod des Widersachers) av Hans Keilson
En pojke får höra av sin far att familjen har en fiende, en mäktig fiende som vill förstöra deras liv. Varför? Det förstår han inte. Han tänker på denne vedersakare, försöker förstå honom och hitta ett behov av honom. Så småningom, som en vuxen man som lever i landsflykt, tänker han på sin vedersakares död, nästan tänker fram den. Då har mycket hunnit hända, från de första tillfällen då andra barn uteslöt honom från sina lekar till den mycket ordknappa beskrivning av mordet på föräldrarna som slutar ”De tog med sig de gamla”.
Vedersakarens död är en bok som abstraherar och håller distans. Den nämner aldrig namnet Hitler, inte heller används någonsin ordet jude. Den för den skull inte det minsta otydlig ifråga om vad den handlar om. En del beskrivs i plågsam detalj, som en mycket lång scen som berättar om vandaliseringen av en begravningsplats. Annat beskrivs så knapphändigt att det som står mellan raderna framträder dess tydligare.
Här är ett exempel tidigt i boken, när fadern precis förklarat detta med fienden.
” ‘Men varför?’ fortsatte jag. ‘Vad är det vi har gjort?’
‘Vi är …’, svarade min far.
Tystnad.”
Det är en mycket bra roman, och en som det är lätt att tänka på långt efter att man läst den. Vedersakarens död är förvisso ingen lättsam läsning, men den är svår att lägga ifrån sig.
©2015-2019 Monika Orski Powered by WordPress with ComicPress
Senaste kommentarer