Jag har tidigare recenserat Lars Wilderängs Höstsol från förra året. Nu är det dags för andra delen av den historien.

Fortsättningen på förra årets Wilderäng-bok, Höstsol, heter naturligt nog Höstregn. Som titeln antyder tar den vid där den förra slutade: Kriget har trappats upp till användning av atomvapen, och de romanpersoner vi fått följa befinner sig mitt i det. Det finns många spännande trådar att fortsätta från den förra boken, och thrillerfarten går också igång snabbt och stilsäkert.

Det är många klipp mellan personer och platser, såsom invanda läsare vid det här laget väntar sig av denne författare. Handlingen rullar snabbt, och visst får man lust att läsa vidare för att se hur det går, hur de olika delarna kommer knytas ihop eller inte knytas ihop. Personer dör, även sådana som man har fått följa och naturligt betraktar som viktiga romanfigurer – ett typiskt Wilderängst drag som faktiskt blir bättre av att det har tonats ned här jämfört med tidigare serier. Som vanligt är det alltså full fart, och det blir också många militära detaljer.

Just detaljrikedomen när det gäller utrustning, platser och förflyttningar kan bli något tjatig. Å andra sidan lockas säkert en del läsare just av hur exakt strider beskrivs. Det är ingen krigsromantik,utan snarare en sort hyperrealism. Även vi som inte riktigt uppskattar just den sidan av berättelsen hittar dock en historia med genomgående högt tempo, smarta sammanställningar och ungefär så mycket av överraskningar som kan förväntas. Det är riktigt skickligt gjort, och riktigt trevligt att läsa.

Höstregn kan bland annat kan köpas från CDON, Bokus eller Adlibris.