En av de böcker som jag läst den senaste månaden är Syrien brinner av Aron Lund. Jag har läst den långsamt, med pauser då andra böcker fått ta över helt. För trots att det flyter på med en habil reportageprosa, är det en bok som blir tung att läsa. Dessutom är det en tegelsten på närmare 600 sidor plus notapparat. Den är värd besväret.

Aron Lund har tidigare skrivit om Assad-familjen och den syriska närhistorien i Vägen till Damaskus. Det är också en intressant bok, och jag minns att jag fann mig följa turerna i den med spänning. Syrien brinner är en sorts uppföljare, om allt som hänt sedan den arabiska våren verkade nå fram till Syrien, fram till det inbördeskrig där det inte längre går att skilja krigförande parter från mordiska rövarband, om nu någon skulle vilja försöka.

Det börjar med att en övernitisk tjänsteman låter föra bort några tonårspojkar som klottrat slagord mot regimen. I alla fall är det där Lund ser gnistan som skulle tända en revolution utan ledare. Just det ledarlösa är en viktig faktor, en styrka i början som så småningom skulle visa sig vara förödande. De självorganiserande lokala protestgrupper som höll kontakten via facebookgrupper började samsas om slagord vid sina demonstrationer, men utöver det var de inte organiserade på någon övergripande nivå. I början krävde de reformer, och genomgången av hur Assads regim steg för steg lät varje möjlighet att möta kraven gå förlorad är direkt smärtsam läsning, inte minst när man ser vad resultatet är idag.

Syrien brinner ger också en noggrann genomgång av oppositionens olika försök att i efterhand skapa en gemensam ledning, och hur mycket av detta som manövrerats ut av islamistiska grupper. Parallellt med detta får man en genomgång av hur misstänksamhet mot olika minoritetsgrupper odlats, samt hur det så småningom också blev militära strider. Ett antal avhoppade militärer som ville ta strid mot Assad fick sällskap – om man nu kan kalla det så – av diverse lokala gäng som lyckats beväpna sig, oftast med hjälp från grannländerna. Många av dem försökte helt enkelt skydda sina anhöriga och byar, men sedan kom också legosoldaterna och inte minst de välbeväpnade salafisterna in i bilden.

När man läser den här boken förstår man hur hopplöst förvirrat det har varit, från de olika grupperingarna inne i Syrien till FN:s sorgliga misslyckande i försöken att åstadkomma en verklig vapenvila. Det är verkligen inte någon upplyftande läsning, men den ger en känsla av att i alla fall begripa lite av vad som hänt och fortsätter hända. Något verkligt hopp är svårt att se. Just därför är det nyttigt att läsa Syrien brinner, förutom att det är intressant. För några enkla lösningar finns inte att få.

Syrien brinner kan bland annat kan köpas från CDON, Bokus eller Adlibris.