En ny tematrio på utmaning från Lyrans noblesser. Denna gång lyder frågan:
Berätta om tre texter som blandar verkliga personer/händelser och fiktion!

Spännande. Mitt eget mest omfattande skrivprojekt just nu är en historisk roman kring en verklig persons liv, så det är onekligen extra intressant att fundera på vad det finns för goda exempel att ta efter på olika sätt.

Lyran själv nämner Joyce Carol Oates Blonde, som ju är ett mycket bra exempel. Men jag skall ägna mig åt tre andra böcker.

Marie Antoinette av Stefan Zweig är en historisk roman om den franska drottningen med samma namn. Den håller sig till fakta ifråga om yttre händelser, men är helt och hållet en roman när det gäller att utforska de olika personernas reaktioner och känsloliv. Zweigs Marie Antoinette är en partybrud som hamnar i omständigheter som hon inte alls begriper, och både hon och hennes omgivning blir intressanta och mänskliga, samtidigt som läsaren ju från början vet hur det kommer att gå.

Jean Giraudoux pjäs Trojanska kriget blir inte av leker väl förvisso mer med Illiaden än med det faktiskt historiska Troja, men jag klämmer in den här ändå. Det är en klassiker som finns i svensk översättning men ändå är rätt okänd här. Det är synd. Fler borde ta del av hur Hector och Odysseus försöker bekämpa det stora krigets oundviklighet. Texten är från 1935, och fortfarande sorgligt aktuell på många sätt.

Lord Nevermore av Agneta Pleijel får komplettera trion. Det är nog många som läst och uppskattat den som roman, helt utan att tänka på att verkliga personer varit grunden för de två huvudfigurerna. Stas och Bron, alias Stanislaw Witkiewicz och Bronislaw Malinowski, har verkligen funnits. Den ene var en känd författare och den andre den moderna socialantropologins grundare. I Pleijels tolkning är de förstås i första hand romanfigurer, och det är lätt att dras med och vija följa dem och utvecklingen ända till den sista sidan.