Det har gått nästan en vecka sedan ”min” bokcirkel diskuterade I B Singers Slaven, men det är först nu jag hittat tid till att skriva ned några rader om boken och diskussionen.

Personligen anser jag inte att den tillhör Singers bästa produktion, men det är onekligen en intressant roman. Den utspelas i Polen runt mitten av 1600-talet. Huvudpersonen Jakob, en judisk man och väl bevandrad i lagar och skrifter, har efter en våg av pogromer blivit såld. Först efter ett antal år som slav åt en kristen bonde blir han friköpt och kan återvända till sin hemstad. Under denna tid har han hunnit träffa och bli förälskad i en kristen kvinna, Wanda. Förbindelsen är inte bara strängt tabubelagd från båda religionerna, det är också högst konkret fara för Wandas liv baserat på de lagar som då förbjöd kristna att konvertera till judendomen. Ändå flyr paret tillsammans, Wanda tar namnet Sara och utger sig för att vara stum för att inte bli avslöjad som polska. I längden går det förstås inte bra alls.

Vi kom att prata om religion och olika traditioner, inte minst att en uttalat icke-missionerande religion som judendomen är konceptuellt svår att förstå för många som är vana att tänka i termer av kristendom som religion. Likaså att en religion kan baseras på laglydnad och inte på tro, att det går att vara mycket religiös utan att vara särdeles troende.

Det var nu bara en av de samtalstrådar som ledde oss till frågan vad denne huvudperson egentligen är slav under. I bokens första del är han förvisso bokstavligen slav, men det är knappast hela svaret. Är han slav under traditionen, under omgivningens fördomar, eller kanske bådadera? Mot slutet av romanen får en bifigur säga att alla människor blir slavar under det de fäster sig vid, vare sig det är andra människor, ägodelar eller samhällsställning. Är det uttryck för vad romanen har att säga? Där kunde vi inte enas, men diskussionen blev lång, vindlande och mycket intressant. Det är gott betyg för en bokcirkelbok.

Slaven kan bland annat kan köpas från CDON, Bokus eller Adlibris.