Det är svårt att skriva om den här boken utan att nämna en viktig del i handlingen. Så om du hör till dem som inte vill veta någonting alls om vad som händer i en thriller innan du läser den: Läs Drönarhjärta, det är den värd, men sluta läsa den här recensionen nu!

I den här boken får man en känsla av att författaren leker med sin genre. Drönarhjärta är nämligen en berättelse om när kriget inte kom. Den har alla de ingredienser läsaren väntar sig av en Wilderäng-thriller: mycket action, högt tempo, massor av militär och gott om tekniska detaljer, varvat med avsnitt om såväl spioner som politiker. Men den här gången är resultatet alltså inte ett krig.

Allt börjar som väntat med hotet, invasionen som verkar vara på väg. Den här gången fortsätter historien dock inte med just en invasion, utan med berättelsen om hur en sådan avvärjs. Det är nog så dramatiskt, och förankras även i verkliga händelser från 2016 på ett sätt som ger läsaren intrycket att kanske, kanske kan det här ha hänt. Samtidigt får vi med oss de väntade hjältesoldaterna, men till och med dessa ses med lite andra ögon än tidigare, när huvudpersonen får tänka på dem som helylle – hedervärda men lite fantasilösa.

Huvudpersonen, ja. Till skillnad från många av författarens tidigare böcker har den här en tydlig huvudperson, Hanna Hjerta. Det är ändå en intrigdriven bok, som man kan vänta sig av en thriller, men även om Hanna Hjerta är framskissad med svepande drag, får hon i alla fall lite djup. Hennes karaktär etableras och utsätts redan för ganska stora förändringar av yttre omständigheter i denna första bok i serien. Det skall bli intressant att se om personen även utvecklas i kommande böcker.